Visfestivalen.

Väl i Västervik visar det sig att sjukhuset ligger mitt i stan och Vis-festivalen börjar samma dag. Vädret var fantastiskt men vad hjälper det när man måste sitta inne hela dagarna.

För första gången sedan han kom börjar Alex larma för dippar i saturationen. Detta gjorde att jag satt på helspänn och glodde på monitorn hela min vakna tid. På nätterna tog sjuksköterskorna hand om honom.

Magnus kom ner och bodde hos mig och jag fick åka till sommarstället och hälsa på Filippa och ha den första vanliga sommardagen på mycket länge.

Efter en vecka ringer US och säger att nu finns det plats igen, så ny ambulansfärd tillbaka till Linköping.